Hej då huset

Where I grew up
Where I grew up
Where I grew up
Where I grew up
Where I grew up
Where I grew up
Where I grew up

Idag är dagen då mamma och pappa lämnar över nycklarna till dom nya ägarna av mitt barndomshem. Helt sjukt att jag aldrig mer kommer att sitta vid frukostbordet på Flädervägen och äta pappas gröt, se solen gå ner genom vardagsrummet eller ligga under äppelträden i hängmattan och läsa en bok. Jag vet att jag romantiserar, men det spelar ingen roll. Det är så jag kommer att minnas Lövstalöt. Sista gången jag var hemma och hälsade på gick jag och min lillebror Hannes en kväll ner till åsen för att ta ett slags farväl. Och galet vad fint det var den där kvällen.

4 Comments

  1. Vicky 5 juli, 2013 at 16:10

    så sorgligt. men vackert ändå! låter som ni har många fina minnen därifrån. (och tack snälla för fina kommentarerna, blir så himla glad!)

    Reply
  2. christin 7 juli, 2013 at 10:05

    amen vilka fantastiska bilder! Vi sålde mitt barndomshem när jag var 17 och jag tycker fortfarande det är det bästa huset i hela världen. Ibland, när tillfälle ges, går jag förbi det, pekar och säger ”det där är mitt hus”. Så kommer det nog alltid vara, nostalgiskt och säkert allt för romantiserande men också ganska fint att ha en sådan stark känslomässig koppling till en speciell plats.

    Reply
  3. Vicky 8 juli, 2013 at 16:29

    gruppresan arrangerades av g adventures men bokades via kilroy. har hört om en sydostasienresa också genom kilroy som ska vara superbra, vill gärna åka iväg dit!

    Reply
  4. Pingback: Uppsala « Anna María

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *